krrrajst
Okej, för det första. Tillåt mig att klaga en smula.
Jag var i skolan idag och har därmed gjort en liten mall för en typisk Gnesta-bo.
Jag var i skolan idag och har därmed gjort en liten mall för en typisk Gnesta-bo.
Gnesta bo [:neesta bo'o] En gravt inavlad, malande, evigt pladdrande, självgod, lätt gnällig tvåbarns-småbarns-mamma som kallar sin man för "min gubbä hemma". Helst ska barnens namn vara amerikanskt inspirerade, såsom Jämes.
För det andra så var jag på Arbetsförmedlingen idag, igen.
Den 20:e eller 27:e skulle man komma dit mellan klockan nio och tolv för att sätta upp en handlingsplan. Jag var där (alert som jag är) klockan kvart i tio. Då var alla handläggare på möte, heeela förmiddagen och jag ombads att återkomma efter lunch (klockan ett). Vad är DET för stil.
I alla fall, det gick bra med handlingsplanen. MÄÄN! (som han i lets däns)
Det fanns en skala på detta underlag, som det kallas, där man skulle kryssa i hur lätt man trodde att man kunde få jobb på en, ja, skala mellan ett och tio. Jag hade (positiv som jag är) kryssat i tian. Men min pesso till handledare sa:
-Jasså, du har kryssat i tian här...
Ja, svarade jag. (Jag menar så svårt är det inte att fixa nån form av jobb, bara man har viljan.)
Kvinnan tittade menande på mig, smackade och sa:
-Med tanke på att du har varit inskriiiiven i en mååånad...så, hehe, ja...
Det här påhoppet kontrade jag genom att med glansiga ögon plädera om hur påfrestande det egentligen var att arbeta som medlemsvärvare.
Det dröjde inte lång tid innan jag såg min chans till revanch.
Det var när hon (unga kvinna 30 år max) tog fram kärringen i sig och nonschit sa:
-Dååå ska vi se, du har inte fyllt tjuuugo än...
Och dääär fick det vara nog. Så jag smackade med avsmak tillbaka, snörpte på munnen, la till en åh-herregud-vad-du-är-inkompitent-min och sa fylligt:
-Jag fyller snart tjugoett. (hehe, kraftigt vesst!)
Men hon blushade i alla fall, hohoade och höll sig i schack resten av mötet.
Tvi, säger jag.
Jaja, jag vet att ni inte är min papperskorg.
Så på tal om satan, igår när jag åkte tåget hem så skulle en tjej gå av vid Tumba typ. Hon var ung, arton kanske och skranglig med långt ljusblont hår. Innan hon gick av gav hon mig ett häfte som hette Vägen till Gud och hon sade:
-Jag är kristen och jag vill ge dig den här.
Jag såg antagligen ut som en riktigt vilsen själ där jag satt och förgäves kämpade för att få in hockeyfinalen i mina käcka snäckor.
Nåväl, jag tog mig lite tid att bläddra igenom häftet. Hon hette ju ändå Maria (det stod tillsammans med hennes mobilnummer på baksidan). Jag vet i och för sig inte om hon hette Maria på riktigt, det kunde ju lika väl vara så att hon försökte tuta i mig att det var Jesu morsas nummer nedkladdat med bläck. Men igår hade jag Cd-R skivan fullskriven, sattseja.
Detta lilla häfte visade sig dock vara en praktisk liten handbok. Med några enkla steg kan man hitta vägen till Gud och finna evigt liv. Eftersom Gud verkar vara en grövre form av synd-fetishist så ska man alltså göra ditt o datt med sina synder för att bli fulländad. Denna lilla kurs avslutas med rosett, plakett och diplom. Typ.
"Om du har bett Jesus att förlåta dina synder, och tror på Herren Jesus Kristus som din Räddare, skriv ditt namn här under"
___________________________________________
Endel creepy uppmaningar förekom även, tex:
"JESUS VILL ATT DU SKA BERÄTTA FÖR ANDRA"
år yo vill daaaaaj o börn in heeell...
Man fick även lära sig att skilja agnarna från vetet
"HUR MAN KÄNNER IGEN ETT SANT GUDS BARN"
resten sätter vi i koncentrationsläger.
Alltså, jag är inte ateist eller något sånt. Jag tycker bara att det är skitläskigt med alla sjuka regler och uppmaningar. Kan man inte bara få tro hur man vill, och på vad man vill?
Dagens klokord: Det är en galen värld. Akta dig. Så du inte blir hjärntvättad.
dagens helg som gick
I fredags var jag på talangjakt. Angelicas pappa skulle kämpa om att komma vidare till en final och vi i fanclubbarna skulle kämpa om 8000 spänn i baren. Det var riktigt roligt faktist! Gubbrock till tusen, och på något sätt tycker jag om Patricias alla labyrinter, skrymslen och vrår. Men jag är fortfarande förbannad över att varje bands fans inte bedömdes under själv spelningen utan att man skulle stå och skräna efteråt. Jag som kämpade så förbannat med att hålla publiken i trim när 12 Bars spelade.
Vad hände mer? Jo, belive it or not men jag nobbade en miljonär som ville bjucka på drinkar!
(han ville att jag skulle stanna och prata i tjugo minuter...)
Skämt o sido, jag övervägde det iallafall och var beredd på att spela intresserad över vad han hade att säga. Men efter två minuter och jag fortfarande inte fått min drink och mannen börjat tro lite för mycket, så la jag benen på ryggen.
När jag och Erica sedan var på väg hem träffade vi på den här snubbens kompis. Han hade tappat bort sin flickvän och ville att vi skulle följa med till MacDonald's. Då kände jag att det var dags för mig att ta kontakt med min högst kvalificerade hjärncell.
Jag antog kvickt att även han var miljonär och startade förhandlingen (som gick ganska smärtfritt fram):
- Jag har tappat bort min flickvän, följ med mig till MacDonald's. (typ.)
- Då får du bjuda oss!
- Nej.
- Om du vill att vi ska sitta med dig på MacDonald's och sympatisera över din försvunna flickvän så får du allt bjuda på käk!
- ... (här tror jag att han inte sa något.)
Men ett lättare fylleskrovmål kan jag försäkra er om att det blev!
Sen var det ju melodifestivalen. Som jag fick se på ett lagom zapp-vis, lagom som man klarar av. Och jag är ju lite besviken över att Pandang inte var lika heta som jag hoppats på. Vare sig musiken eller, så att säga, bandmedlemmarna.
Ja, det skulle väl vara han med hårbandet då i sånt fall. Liksom, om ni skulle be mig att välja mellan G.Bush, han-med-pannbandet-i-pandang och typ George Clooney och jag måste ligga med den.. Så väljer jag i och för sig George Clooney (he's hot!). Men ni fattar grejjen eller hur?
Men tillbaka till ämnet, jo, vad trodde jag egentligen om dessa åååååh unga karlar, det var ju faktist melodifestivalen som lammisarna var med i.
Sen var det det här med ketchup tävlingen.
Jag måste hooka en Felix ketchup flaska. Eller iallafall etiketten, för jag har en egenhändigt gjord kom-ketchup-version som jag hade tänkt skicka in.
Behöver ju 5 lax så varför inte chansa? Har en till bild på en tomat som dansar till musik med ett sexpack ketchup. Men problemet är att jag missat själva 50-års grejen på båda bilderna. Så det måste ju filas på.
Iallafall, om nån har en nyare Felix ketchup flaska:
-Hand it over.
Dagens klokord:
Du har inte roligare än du gör dig.
(Därför tycker jag att du ska säga "IG" -på engelska, när jag frågar dig:
Hur ofta fick du MVG?)
Vad hände mer? Jo, belive it or not men jag nobbade en miljonär som ville bjucka på drinkar!
(han ville att jag skulle stanna och prata i tjugo minuter...)
Skämt o sido, jag övervägde det iallafall och var beredd på att spela intresserad över vad han hade att säga. Men efter två minuter och jag fortfarande inte fått min drink och mannen börjat tro lite för mycket, så la jag benen på ryggen.
När jag och Erica sedan var på väg hem träffade vi på den här snubbens kompis. Han hade tappat bort sin flickvän och ville att vi skulle följa med till MacDonald's. Då kände jag att det var dags för mig att ta kontakt med min högst kvalificerade hjärncell.
Jag antog kvickt att även han var miljonär och startade förhandlingen (som gick ganska smärtfritt fram):
- Jag har tappat bort min flickvän, följ med mig till MacDonald's. (typ.)
- Då får du bjuda oss!
- Nej.
- Om du vill att vi ska sitta med dig på MacDonald's och sympatisera över din försvunna flickvän så får du allt bjuda på käk!
- ... (här tror jag att han inte sa något.)
Men ett lättare fylleskrovmål kan jag försäkra er om att det blev!
Sen var det ju melodifestivalen. Som jag fick se på ett lagom zapp-vis, lagom som man klarar av. Och jag är ju lite besviken över att Pandang inte var lika heta som jag hoppats på. Vare sig musiken eller, så att säga, bandmedlemmarna.
Ja, det skulle väl vara han med hårbandet då i sånt fall. Liksom, om ni skulle be mig att välja mellan G.Bush, han-med-pannbandet-i-pandang och typ George Clooney och jag måste ligga med den.. Så väljer jag i och för sig George Clooney (he's hot!). Men ni fattar grejjen eller hur?
Men tillbaka till ämnet, jo, vad trodde jag egentligen om dessa åååååh unga karlar, det var ju faktist melodifestivalen som lammisarna var med i.
Sen var det det här med ketchup tävlingen.
Jag måste hooka en Felix ketchup flaska. Eller iallafall etiketten, för jag har en egenhändigt gjord kom-ketchup-version som jag hade tänkt skicka in.
Behöver ju 5 lax så varför inte chansa? Har en till bild på en tomat som dansar till musik med ett sexpack ketchup. Men problemet är att jag missat själva 50-års grejen på båda bilderna. Så det måste ju filas på.
Iallafall, om nån har en nyare Felix ketchup flaska:
-Hand it over.
Dagens klokord:
Du har inte roligare än du gör dig.
(Därför tycker jag att du ska säga "IG" -på engelska, när jag frågar dig:
Hur ofta fick du MVG?)
gå på zoo gå på zoo gå på zoozoozoo(!)
Idag har jag utfört stordåd!
För det första gick jag upp klockan sex(!) och vid kvart över sju spatserade jag med lätta fötter likt en giraff mot bussen. Mitt mål var kommunikationsstaden -Gnesta.
Jag hade morgonmix i lurarna och väntade spänt på att få veta vilken kändis som låg bakom gårdagens löpsedlar (någon hade varit stupfull och gjort en sex-chock-attack på flyget). Till min stora besvikelse var det bara La Camilla. Så istället började jag raskt fundera på fäljande dilemma:
På radion sa de att hon hade varit i USA, både between homes och between jobs. Hur i hela friden hade hon råd med att flyga?
Den frågan ställde jag mig och läppjade fluktande på en caffelatte medans jag drömskt tittade på en urhuggen skogsdunge.
or not.
Jag var framme vid mitt mål och gjorde en panterliknande comeback i skolan(!). Som en skugga gled jag in (och satte mig framför datan) tills Kjellan hitta mä.
Anyway, the big thing today som egentligen fått mig att beta i gryningen var informationsmötet på Arbetsförmedlingen. Det gav mig absolut ingenting. Förutom aggressionsattacker uttryckt i form av dolda rolling eyes på en tjej som var med.
Det (observera Det, inte Hon) var en sån som:
¤ klagar på ALLT men tycker själv att hon är jätteduktig för hon säger vad hon tycker.
¤ egentligen är korkad men är så korkad så hon inte fattar det själv - och klagar då på andra istället.
¤ man snart vet ALLT om för hon inte kan hålla käften.
¤ som säger ALLT man redan vet om henne, hundra gånger till.
Jag hejade faktist på arbetsförmedlar-tanten. Även fast man ska anse dom som fiender. Men den här bruden med två-småbarn-och-en-dotter-på-ett-år var outhärdlig.
Ja, sen åkte jag hem och roade mig med att leta efter snygga killar på en sida, som min kära medmutant Elina så vänligt gav mig med fångar från USA som vill ha brevvänner.
http://www.inmate.com Look for yourselfs.
Herregud Aphrodite, jag tror du har rätt. Jag ÄR lik Kishti! Se bara på min inblandning av engelska i svenskan stup i kvarten! (töntigt jag vet, men som grillkrydda på en microvärmd ostmacka.)
Dagen klokord:
(varning! detta klokord är starkt sarkastiskt och skall icke läsas av abbonemangsägare. 118118 är ej allsmäktiga, inte ens klockan tre en lördagsnatt)
Vill du springa till Flen? pompom Men du har inga ben! pompom Vem ringer du då? pomp 118118!
För det första gick jag upp klockan sex(!) och vid kvart över sju spatserade jag med lätta fötter likt en giraff mot bussen. Mitt mål var kommunikationsstaden -Gnesta.
Jag hade morgonmix i lurarna och väntade spänt på att få veta vilken kändis som låg bakom gårdagens löpsedlar (någon hade varit stupfull och gjort en sex-chock-attack på flyget). Till min stora besvikelse var det bara La Camilla. Så istället började jag raskt fundera på fäljande dilemma:
På radion sa de att hon hade varit i USA, både between homes och between jobs. Hur i hela friden hade hon råd med att flyga?
Den frågan ställde jag mig och läppjade fluktande på en caffelatte medans jag drömskt tittade på en urhuggen skogsdunge.
or not.
Jag var framme vid mitt mål och gjorde en panterliknande comeback i skolan(!). Som en skugga gled jag in (och satte mig framför datan) tills Kjellan hitta mä.
Anyway, the big thing today som egentligen fått mig att beta i gryningen var informationsmötet på Arbetsförmedlingen. Det gav mig absolut ingenting. Förutom aggressionsattacker uttryckt i form av dolda rolling eyes på en tjej som var med.
Det (observera Det, inte Hon) var en sån som:
¤ klagar på ALLT men tycker själv att hon är jätteduktig för hon säger vad hon tycker.
¤ egentligen är korkad men är så korkad så hon inte fattar det själv - och klagar då på andra istället.
¤ man snart vet ALLT om för hon inte kan hålla käften.
¤ som säger ALLT man redan vet om henne, hundra gånger till.
Jag hejade faktist på arbetsförmedlar-tanten. Även fast man ska anse dom som fiender. Men den här bruden med två-småbarn-och-en-dotter-på-ett-år var outhärdlig.
Ja, sen åkte jag hem och roade mig med att leta efter snygga killar på en sida, som min kära medmutant Elina så vänligt gav mig med fångar från USA som vill ha brevvänner.
http://www.inmate.com Look for yourselfs.
Herregud Aphrodite, jag tror du har rätt. Jag ÄR lik Kishti! Se bara på min inblandning av engelska i svenskan stup i kvarten! (töntigt jag vet, men som grillkrydda på en microvärmd ostmacka.)
Dagen klokord:
(varning! detta klokord är starkt sarkastiskt och skall icke läsas av abbonemangsägare. 118118 är ej allsmäktiga, inte ens klockan tre en lördagsnatt)
Vill du springa till Flen? pompom Men du har inga ben! pompom Vem ringer du då? pomp 118118!
bad idea
Okej, kolapopcorn var inte min vassaste penna.
Om någon stackars själ hade tänkt att försöka sig på cursed-pops så har jag ett par tips så ni slipper genomlida de helveteskval som jag gjorde.
1) Övervaka kolasåsen och rör gediget = sätt dig inte framför datorn. Då blir den bränd.
2) När ni gör kulprovet; var noga med att INTE hälla kulprovsvattnet i själva kolasåsen.
3) När ni tar av den misslyckade kolasåsen från plattan och funderar på varför det efter tio minuter fortfarande kokar och är kolsvart: dubbelkolla så ni inte ställt kastrullen på plattan där ni precis poppat popcorn.
4) Var inte ensam, ha en förälder eller ett storesyskon som övervakar det hela.
5) Eller förresten, don't try this at home.
Idag är det Alla Hjärtans Dag.
I mitt tycke en överkonsumerad och tok-komersiell dag. Men jag är så pass hjärntvättad att ett pressat Åh, vad mysigt sipprar fram i mina tankegångar. Vad är det för jävla mysigt med den här dagen? Jag vill inte ens tänka på hur många som förlovar sig idag. Fy fan. How can man?
Det enda speciella med denna dag (förutom det media och omgivningen bankar in i mig) är att det bara är exakt 1 ynka månad kvar tills jag spräcker mitt tjugonde år.
Och till alla som hade tänkt att ge mig en ros (!) idag: ge mig en bärs istället.
Min mor har precis börjat yoga nu hör jag, jag känner att jag borde varit med. Skämmes.
Dagens klokord ur klokboken (idag min favorit och specialitet dagen till ära):
Sopa bort tråkigheterna med en blomsterkvast
Om någon stackars själ hade tänkt att försöka sig på cursed-pops så har jag ett par tips så ni slipper genomlida de helveteskval som jag gjorde.
1) Övervaka kolasåsen och rör gediget = sätt dig inte framför datorn. Då blir den bränd.
2) När ni gör kulprovet; var noga med att INTE hälla kulprovsvattnet i själva kolasåsen.
3) När ni tar av den misslyckade kolasåsen från plattan och funderar på varför det efter tio minuter fortfarande kokar och är kolsvart: dubbelkolla så ni inte ställt kastrullen på plattan där ni precis poppat popcorn.
4) Var inte ensam, ha en förälder eller ett storesyskon som övervakar det hela.
5) Eller förresten, don't try this at home.
Idag är det Alla Hjärtans Dag.
I mitt tycke en överkonsumerad och tok-komersiell dag. Men jag är så pass hjärntvättad att ett pressat Åh, vad mysigt sipprar fram i mina tankegångar. Vad är det för jävla mysigt med den här dagen? Jag vill inte ens tänka på hur många som förlovar sig idag. Fy fan. How can man?
Det enda speciella med denna dag (förutom det media och omgivningen bankar in i mig) är att det bara är exakt 1 ynka månad kvar tills jag spräcker mitt tjugonde år.
Och till alla som hade tänkt att ge mig en ros (!) idag: ge mig en bärs istället.
Min mor har precis börjat yoga nu hör jag, jag känner att jag borde varit med. Skämmes.
Dagens klokord ur klokboken (idag min favorit och specialitet dagen till ära):
Sopa bort tråkigheterna med en blomsterkvast
nu ska vi se
Jag skulle egentligen göra kolapopcorn så att dom svalnade lagom till commander in chief (som jag förövrigt enbart tittar på för att härma generalens hand i sponsorklippen innan reklamavbrotten.) Men sen började jag läsa Teybås blogg och tänkte att nu, nu var det dags.
Jag har börjar läsa min farfars memoarer vilket jag tyckte var väldigt inspirerande. (hey, var det där jag eller farfar som skrev?) Det sjuka är att när jag började läsa så kändes det som att det var Andreas Eukoutsidis-typ- som hade skrivit det. För er som inte vet så var Andreas en karl som gick i samma högstadium som mig och det florerades om att han hade en smärre förälskelse i mig. Vi var på bio en gång och såg Hannibal, jag tror att vi sa ungefär tre ord till varandra: hej och hej då. Men det var trevligt.
Ja, men back to the thäääng. Det var en jäkligt lärrig känsla, it was supposted to be my grandpa liksom.
Hur som helst, nu vet jag allt om koljagare, kustjagare och Sveriges neutralitet under andra världskriget.
Jag måste verkligen göra cokepapcårnsens nu.
Här är reccapt by the way.
Cokepapcårns
Jag har börjar läsa min farfars memoarer vilket jag tyckte var väldigt inspirerande. (hey, var det där jag eller farfar som skrev?) Det sjuka är att när jag började läsa så kändes det som att det var Andreas Eukoutsidis-typ- som hade skrivit det. För er som inte vet så var Andreas en karl som gick i samma högstadium som mig och det florerades om att han hade en smärre förälskelse i mig. Vi var på bio en gång och såg Hannibal, jag tror att vi sa ungefär tre ord till varandra: hej och hej då. Men det var trevligt.
Ja, men back to the thäääng. Det var en jäkligt lärrig känsla, it was supposted to be my grandpa liksom.
Hur som helst, nu vet jag allt om koljagare, kustjagare och Sveriges neutralitet under andra världskriget.
Jag måste verkligen göra cokepapcårnsens nu.
Här är reccapt by the way.
Cokepapcårns
Detta behövs
10 dl färdigpoppade salta popcorn
1½ dl ljus sirap
1½ dl socker
2 msk smör/margarin
muffinsformar
Gör så här:
Blanda sirap, socker och smör i en stor kastrull. Låt bubbelkoka ca. 15 min.
Under tiden passar du på att ställa ut muffinsformarna på en bricka.
Gör kulprov: Häll en droppe smet i en kopp med kallt vatten. Om smeten lätt kan formas till en kula, är smeten färdig.
Tag kastrullen från värmen och häll i popcornen i smeten. Blanda ordentligt med en träslev.
Fyll formarna med kolapopcorn. Låt dem svalna.
OBS! Glöm inte att poppa popcornen också brushan. Och: man behöver faktist inte ha muffinformar. Man lägger popcornen på en plåt med pappur på och häller över skiten*.
* Skit [sch;] kolasås
Första inlägget
Yes. It's time to bli lika kool som Matilda. Jag tycker ju om att härma henne va ;).
Förövrigt så var mitt alteregonamn eylen redan taget. Tu dig kvinna. Därav min fars smeknamn. Ja till mig alltså. Hans smeknamn till mig.
Förövrigt så var mitt alteregonamn eylen redan taget. Tu dig kvinna. Därav min fars smeknamn. Ja till mig alltså. Hans smeknamn till mig.
